Amning del 1. Det här inlägget riktar sig i första hand till nyblivna mammor, gravida eller de som helt enkelt vill lära sig mer om amning och kanske även få lite pepp. Det vill säga om du vill amma, det är inte alla som vill det och det är helt okej det också.
Jag hade aldrig trott det för ett år sedan men idag är jag en sådan amningsnörd och tycker att amning är bland det både mäktigaste och vackraste som finns. Min dotter är nu åtta månader och ammas fortfarande flera gånger om dagen, något jag hoppas hon vill fortsätta med ett bra tag till. Men min amningsresa började definitivt inte lätt och det är också därför jag skriver det här inlägget. För att jag vet att det är fler som är i den situationen jag var i och jag vet att många ger upp för de helt enkelt inte tror det kommer bli bättre eller att de inte har tillräckligt med mjölk. Jag kan tycka att det verkligen inte ges tillräckligt med information från BVC angående amning och det händer även att det ges ut en ganska felaktig information.
Jag bävade verkligen inför amningen då jag alltid har tyckt att det är otroligt obehagligt att bara ta på bröstvårtorna, bara tanken fick mig att rysa. Jag visste även att det skulle göra väldigt ont i början och det gjorde det verkligen! Min dotter hade även ett extremt närhetsbehov – som de flesta nyfödda har, vilket bara är naturligt. De vill ligga hud mot hud och ofta ha bröstet i munnen, mer eller mindre under alla dygnets timmar.
Min dotter tuttade på i ungefär en timme vid varje amningstillfälle, sedan släppte hon och somnade intill mig. Så var det under de första sex veckorna. Ibland lyckades jag krypa ur vår lilla kram utan att hon vaknade och kunde smyga iväg for att slänga i mig lite mat och ibland vaknade hon och då var det bara att börja om med amningen. Hon var inte vaken mer än i någon minut innan hon började skrika efter tutte. Napp vägrade hon dessutom och gör fortfarande.
Jag fick lite av en chock som nybliven mamma av hur intensiv amningen var och jag upplevde inte heller att jag fick något vidare stöd eller förståelse från omgivningen. Snarare tvärtom, de flesta trodde att jag inte hade tillräckligt med mjölk och att hon nog bara var hungrig och behövde ersättning. Jag är så glad att jag valde att lyssna på min magkänsla och vågade lita på min modersinstinkt istället för att lyssna på andras åsikter. För det var inget konstigt alls utan min dotter ”beställde” bara mer mjölk. Det absolut bästa för att producera mer mjölk är att låta bebisen få amma, amma, amma. Men jag visste inte att bebisar kunde vilja bli ammade all sin vakna tid (och även när de slumrar till). Många blir får fel råd när bebisen skriker efter tutte trots den ätit massor och får då rådet att ge ersättning. Fast det ofta är att bebisen bara behöver närhet 24/7 och likaså vill ha bröstet i princip 24/7. För amning är ju inte bara mat. Det är trygghet, närhet, tröst, värme och kärlek.
När bebis inte får grepp
Efter ungefär en vecka trodde jag att min dotter hade kolik då hon kunde skrika trots hon fått mjölk och när jag försökte ge bröstet så fick hon inget grepp om bröstet utan skrek bara mer. En upprörd bebis kan ha svårt att få ett bra grepp och får svårt att komma till ro. Till slut började jag förstå att hon behövde hjälp att komma till ro och att hon behövde få ligga vid bröstet hela tiden. Så när hon hade svårt att få grepp tog jag upp henne, vaggade henne lite i famnen en stund och prövade sedan igen. Jag liggammade och höll armen runt henne för att skapa mer trygghet. Under de första sex veckorna snuttade hon hela nätterna, från midnatt till runt sex, sju på morgonen. Stundvis åt hon och stundvis snuttade hon i sömnen, men för mig som hade ont blev det omöjligt att somna så jag sov med henne under dagarna. Två, tre timmar i sträck fick jag ett par gånger under dagen och jag lyckades ändå skrapa ihop ganska skapligt med sömn och jag visste att det var under en väldigt begränsad tid och vad mitt barn behövde just då. Jag förklarade för min omgivning att jag inte hade ork att åka iväg med dottern och hälsa på folk under den här tiden. Jag var mestadels hemma under de tre första månaderna och det är jag bara glad för idag. Vi behövde den tiden för att landa, min dotter och jag, och hon behövde vara nära hela tiden och det här blev den bästa lösningen för oss båda. Dessutom behövde jag få sova med henne på dagarna.
Ett tips för dig i liknande situation är att använda bärsjal och bärsele. Då får bebisen närhet och du händerna fria. Speciellt bärsjal funkade för mig och jag lärde mig även att amma i den efter de första mest smärtsamma sex veckorna.
Om du oroar dig för att mjölken inte räcker till eller inte ser något slut på den intensiva amningen, tiden det tar och smärtan från såriga bröstvårtor –vill jag bara säga att det blir bättre. Det blir verkligen det! Så länge bebisen följer sin viktkurva (ladda ner WHO’S app Growth och lägg in vikten). Jag hade så ont i början att jag ville gråta vid varje tillfälle och det gjorde jag nästan. Men på grund av alla otroliga fördelar med amning gav jag mig dän på att stå ut och jag är så tacksam för det idag. Det tog sex veckor innan amningen sakta började göra mindre ont och ta mindre tid. För varje vecka kunde hon vara vaken några minuter längre utan att skrika efter bröstet. Efter tre månader slutade det helt att göra ont och vid fyra månader kom magin. För jag vet inte vad jag annars ska kalla det för? Amningstillfällena var plötsligt inte bara för min dotter, utan även för mig. Jag kunde känna vilket starkt band vi fått och hur bra vi lärt känna varandra. Självklart skapas ett starkt band även genom annat men amningen skapar en väldigt speciell känsla och det har varit så otroligt värt den första, smärtsamma, tiden. Amning är inte bara mat utan det ger så mycket tröst och trygghet för bebisen. Jag har hört många som trott att de inte haft tillräckligt med mjölk då det i början kan ta ett litet tag innan vikten börjar öka ordentligt, samt att en del inte vet om att många bebisar vill snutta hela tiden utan att för den delen behöva vara hungriga. Men för att få mycket mjölk gäller det att amma – nu finns det en del som vill men ändå inte kan och då skulle jag absolut rekommendera att kontakta en amningsmottagning.
Förutom att lita på min magkänsla gällande min egen amning började jag söka efter informationen. Bland annat gick jag med i Amningshjälpens slutna grupp på Facebook och det rekommenderar jag alla som vill amma att göra. Jag har lärt mig extremt mycket genom den gruppen. Läs mer på deras hemsida.
Fördelar med amning:
- Bebisens saliv ”berättar” vad bebisen behöver mer av och bröstmjölken ändras därefter – toppen när barnet tex är sjukt.
- Amning är inte bara mat utan även tröst och trygghet, perfekt när barnet behöver tröstas.
- Så praktiskt att alltid ha med sig maten i rätt temperatur.
- Hjälper bebisen att somna om snabbt vid uppvak under natten.
- Det finns inget jämförbart som anpassar sig precis efter barnets individuella näringsbehov och ålder.
- När barnet är sjukt behöver den extra vätska, vilket friamning hjälper med.
- Bra vid tandsprickning och hjälper bebisen att då komma till ro.
I nästa del tar jag upp smärta vid amning och ger några tips, HÄR kan du läsa det inlägget..
I början kunde jag bara liggamma då jag tyckte att allt annat gjorde for ont. Numer ammar jag liggandes, sittandes, ståendes, gåendes – det hade jag aldrig trott från början att jag skulle klara. Men tänk hur bra det kan bli!
Det finns de som varken vill eller kan amma och en är absolut ingen sämre mamma för det. Inlägget riktar sig till de som vill veta mer om amning och att det blir fantastiskt mycket bättre om en har det kämpigt.
Senaste kommentarer